Guggenheim-museet är för Helsingfors del begravt. Jag hörde till dem som höll i spaden.

Nu föreligger en betydligt bättre plan, som alla gånger vinner över Guggis-konceptet. De statliga arkitektur- och designmuseerna ska förnyas, och ett pinfärskt förslag går ut på att de sammanslås till ett enda museum.

Designmuseet finns ju nu i gamla Broban på Högbergsgatan, med filialer i Arabia, Iittala och Notsjö. Arkitekturmuseet finns på samma tomt, på Kaserngatans sida, i ett likaså gammalt hus i nyrenässansstil, byggt för vetenskapssamfunden. Särskilt det senare huset är oändamålsenligt, och det museet lockar fatalt få besökare.

Nu föreslås ett nybygge, som skulle inrymma både arkitektur- och designbitarna, som ju har mycket gemensamt. Särskilda utredningspersoner lade fram sitt förslag den 21 augusti. Eftersom den här kolumnen skrevs redan den 10 augusti, bygger den på den förhandsinformation stadsstyrelsen fick den 9 augusti.

Bland ett tiotal möjliga placeringar har utredningen fastnat för två alternativ: i Sandviken, i ändan av Bulevarden, och på Södra kajen – alltså där Guggenheim hade byggts. Av de två alternativen verkar det senare mer lockande och naturligt.

Ändå beklagar jag att man inte kunnat tänka sig en placering i den nuvarande kraftverksbyggnaden på Hanaholmen. Den är ju ett unikt exempel på modern industriell arkitektur, men skulle inte stå ledig förrän i mitten av 20-talet och är dessutom som sådan alltför stor för ändamålet.

Museerna är alltså statliga, men staten hoppas att staden skulle stå för bygget – men inte för driftskostnaderna. Ett modernt arkitektur- och designmuseum skulle utan vidare sitta perfekt i Helsingfors image, så varför inte?

Återstår frågan vad staten skulle göra med de nuvarande museibyggnaderna, bägge skyddade. Broban kunde kanske återuppväckas som en stadens skola, och utgöra statens andel av kostnaderna för nybygget. Då tvåspråkiga Nordiska skolan planerades på Busholmen, ville ju det finska skolväsendet ta över Cygnaeusskolan ett stenkast från Broban…

Arkitekturmuseets nuvarande byggnad skulle säkert hitta en ny användning, och mellan de båda husen skulle det ju faktiskt finnas utrymme för bostäder.

Allt som allt en s.k. win-win-ekvation, alltså. Återstår vad museet kunde heta. Arkitektur och design är lite långt, arkitekten och designern Alvar Aaltos namn har redan tagits i bruk på så många andra håll, så kanske en förkortning? Men AD uttalat kunde lätt sammanblandas med Oodi-Ode och DA kunde misstolkas som ryska.

Vad sägs om ArDe, gångbart på båda inhemska språken och många andra språk. Nå, namnet hinner man återkomma till. Men det bör naturligtvis endera vara språkligt neutralt som Amos Rex, HAM, Kiasma, eller tvåspråkigt som Oodi-Ode.

(Först publicerad som kolumn i stadsdelstidningen Haagalainen 22.8.2018)