Det är ingen slump att jag alltid har röstat på en kvinna – om jag inte själv har varit kandidat… Kvinnorna har helt enkelt varit bäst i mina ögon. De har representerat SFP:s bästa sociala och liberala traditioner.
Visst har det också funnits män bland dem som i Helsingfors stått för de här traditionerna, om vi håller oss till efterkrigstiden sådana som J.O. Söderhjelm, Jan-Manus Jansson (dock aldrig uppställd i riksdagsval) och Kristian Gestrin, under senare år Ole Wasz-Höckert och Jörn Donner.
Men för min del har det ändå handlat om Jutta Zilliacus, i kommunalpolitiken Ulla Gyllenberg, Eva Biaudet, Astrid Thors – och så Eva Biaudet på nytt. Jag har hittills alltid fått se min kandidat invald.
I vårens riksdagsval kommer jag åter att rösta på en kvinna. Jag hoppas förstås att SFP lyckas erövra två mandat i Helsingfors, och att Eva i riksdagen får sällskap av en andra SFP-are från huvudstaden. Men om det inte lyckas, hoppas jag innerligt att Eva Biaudet blir nummer ett på vår lista och därmed blir återvald.
Av våra kandidater är hon den som bäst för vidare den politiska linje som bygger på ett socialt samvete och ansvar, en liberal samhällssyn och en humanitär människosyn. Det finns förvisso också andra kandidater som står för de här värderingarna, men i vårt gemensamma arbete i stadsfullmäktige och vår fullmäktigegrupp har jag märkt att Eva Biaudet står närmast den linje också jag vill företräda.
Och så är ju hennes meriter överlägsna bland våra uppställda kandidater:
Hon har varit riksdagsledamot 1991–2006 – under de åren minister 1999–2000 och 2002–2003 – och på nytt från 2015. Däremellan arbetade hon åren 2007–2010 i Wien som OSSE:s särskilda representant mot människohandel och 2010–2015 som Finlands minoritetsombudsman.
Hon har hunnit verka som gruppordförande i riksdagen, som mångårig vice ordförande i SFP, och nu som vice gruppordförande i riksdagen och ordförande i partiets fullmäktige. Som SFP:s presidentkandidat i valet 2012 fick hon närmare dubbelt så många röster som Henrik Lax 2006 och Nils Torvalds i fjol. I alla val har hon varit en kandidat som samlat röster också av ett stort antal finskspråkiga väljare.
Hon har också en bred erfarenhet av medborgarorganisationers verksamhet, och är för tillfället ordförande för kvinnoorganisationernas centralförbund med över 60 medlemsorganisationer som sammanlagt har över 400 000 medlemmar. Hon är också styrelsemedlem i Samfundet Folkhälsan och leder föreningen Yhteiset lapsemme ry, som upprätthåller ett mångkulturellt barnhem.
Överhuvudtaget är Eva Biaudet en känd profil bland minoritetsgrupper, från ursprungsbefolkningar även globalt till etniska grupper i den egna staden. Hennes breda samhällsengagemang även utanför riksdag, regering, stadsfullmäktige och parti visar att övertygelsen är genuin.
Värdefull är också den erfarenhetsexpertis hon skaffat sig som mamma till fyra nu vuxna barn och med en egen minnessjuk mamma på ett äldreboende. Det är erfarenheter som man har nytta av då man ska fatta beslut om gemensamma angelägenheter.
Allt som allt har Eva Biaudet kvalifikationer som gör henne till en omistlig tillgång för SFP och för Helsingfors i riksdagen. Utan henne vore SFP:s profil i rikspolitiken mycket smalare och fattigare.
För egen del har jag beslutat koncentrera mig på kommunalpolitiken i Helsingfors och på närområdet, eftersom jag sitter i stadsfullmäktige, i sjukvårdsdistriktet HNS/HUS styrelse och i Nylands landskapsfullmäktige. Men rikspolitiken sköts bäst av Eva Biaudet. Gör som jag och många andra: rösta på Eva!