Evigt ung skolmorfar

Pensionerade lektorn, filosofie magister Harry C. Farr avled efter en kort tids svår sjukdom i sin hemstad Lovisa den 18 januari.

Han var född i Helsingfors den 11 mars 1936, och hade en intressant släktbakgrund. Fadern var tysk, och hade kommit till Finland med Östersjödivisionen 1918 för att undsätta de vita. Då tiderna efter första världskriget var dåliga i Tyskland beslutade han sig för att emigrera till Finland, som han hade lärt känna 1918.

Efter studentexamen från Svenska Normallyceum 1955 studerade Harry Farr engelska och faderns modersmål tyska vid Helsingfors universitet. Efter fil.kand.examen 1960 verkade han läsåret 1962–1963 som lärare vid Hangö samlyceum, där han träffade sin blivande hustru Maj-Britt, även hon språklärare.

År 1963 slog han sig ner i Lovisa som först timlärare, sedan yngre och slutligen äldre lektor vid Lovisa svenska samlyceum, numera Lovisa gymnasium. Där kom han att utföra sitt livsverk som språklärare, framför allt i engelska, ända fram till pensioneringen 1999.

Han förblev sedan staden trogen till sin död, och verkade framför allt i olika välgörenhetsorganisationer, men också som skolmorfar.

I en 80-årsintervju för ett par år sedan avslöjade Harry Farr att han i sin ungdom hade tvekat mellan en ekonom- och en lärarutbildning. Vi som var hans elever kan vittna om att han valde rätt. Han var den borne språkläraren, som lyckades intressera, ja entusiasmera sina elever för det språk han själv behärskade till fulländning.

Harry Farr kunde ge ett lite blygt intryck, och gjorde aldrig väsen av sig, men var i själva verket en social och humoristisk person med en spjuveraktig glimt i ögat och pojksinnet i behåll.

Medan de äldre lärarna var auktoriteter som man naturligt såg upp till, var Harry Farr – Harry C. eller Farren som vi elever kallade honom – mer av en jämnårig som man blev kompis med. Det gällde inte minst A-klassen av studentårgång 1971, en av de klasser som hade förmånen att i många år ha honom också som klassföreståndare. Det känns overkligt att han inte som vanligt kan delta i vårt 50-års jubileum om tre år.

Harry Farr kunde också ställa upp och träffa andra årsjubilerande klasser än dem han själv hade varit klassföreståndare för. Det kändes säkert naturligt för den evigt unge man han var.

Bland Harry Farrs förtroendeuppdrag under de aktiva läraråren kan nämnas styrelsemedlemskap i Finlands svenska lärarförbund och ordförandeskapet i kulturnämnden i Lovisa.

Under åren efter pensioneringen, och särskilt sedan han 2005 blev änkling, var Harry Farr aktiv i både krigsveteranföreningens, Nylands Brigads Gilles, Degerby Gilles och, som grundande medlem, i Odd Fellows verksamhet. Som mångårig sekreterare i veteranföreningen ända till sin död ansvarade han för föreningens resor. Som skolmorfar fick han träffa både tidigare elever, som nu var lärare i Generalhagens skola, och barnbarn till sina egna forna elever.

Harry Farr var också morfar på riktigt. Han sörjs närmast av dottern Mikaela, EU-anställd och bosatt i Frankrike, och hennes två döttrar Maja och Saga. Och av en stor skara tidigare elever, som minns honom som en excellent lärare och som står i stor tacksamhetsskuld till honom. May he rest in peace.

(Först publicerad som nekrolog i HBL och Nya Östis 8.2.2018)