Kampens konstcampus splittras?

Oktober månad inleddes med en kultursmäll: Kommer Helsingfors stad att sälja anrika Tennispalatset och flytta sitt konstmuseum HAM till gasklockorna i Södervik (fi. Suvilahti)?

Det senare föreslår en utredare, tillsatt av borgmästare Jan Vapaavuori. Det förra, alltså en försäljning av Tennispalatset, kommer tydligen som en ”biprodukt”, eftersom staden har principen att äga bara sådana fastigheter där man har egen verksamhet.

Vad försäljningen beträffar, kan inget maximalt hemskt hända funkishuset, eftersom det är starkt skyddat. Det kan inte rivas, fasaderna kan inte röras och interiörerna har ju redan möblerats om flera gånger. Man kan anta att det köps av något fastighetsinvesteringsbolag, som fortsätter att hyra ut utrymmen till biografcentret, restauranger etc.

Mer tveeggat är att HAM inte längre skulle vara en del av Kampens konstcampus med Kiasma, Amos Rex, Konsthallen och inte långt därifrån Ateneum. Om man dessutom tänker på turistströmmarna, ligger ju HAM nu mycket nära Tempelplatsens kyrka. Den här kulturhelheten förlorar en viktig komponent om HAM lämnar området.

HAM vill självt bort från Tennispalatset, eftersom utrymmena är för stora(!) och inte helt ändamålsenliga. Ändå hör jag nog till dem som sörjer att konstcampuset splittras.

Å andra sidan är det förstås till fördel för det som kallas ”östra stadskärnan” att få ett lyft i form av en kulturinstitution som lockar besökare. Hittills hade det varit tal om en konsertsal i den ena gasklockan, men de planerna har nu skrinlagts. HAM skulle placeras i tegelklockan, i den andra skulle det bli åtminstone restaurang och ölbryggeri.

I utredningspersonens rapport föreslås också att HAM kunde överföras till en enkom grundad stiftelse. Samma förvaltningsmodell gäller redan för Högholmen, så varför inte?

P.S. Om någon missat varifrån namnet HAM kommer, kan jag påminna om att det är förkortning av Helsinki Art Museum. Det är alltså engelskan som regerar… Men på svenska kan vi ju tolka det som en anspelning på Tove Janssons tecknarmamma Signe Hammarströms likalydande signatur!

(Först publicerad som kolumn i stadsdelstidningen Oulunkyläinen 23.10.2019 och i stadsdelstidningen Haagalainen 30.10.2019)