De flesta har säkert vid det här laget fått nog av alla försök att förklara regeringens vård- och landskapsreform med hjälp av komplicerade skisser över hur organisationen skulle se ut. Varje power point-presentation med en massa lådor och pilar i ett mönster som är omöjligt att förstå associerar åtminstone jag till ”sote”…

Låt oss därför i stället ta en titt på reformen från rent konkret och praktisk gräsrotsnivå. Här bara några exempel på hur vi helsingforsare skulle drabbas.

Vi har som känt nu inga avgifter för hälsocentrals- och laboratoriebesök. Eftersom vi torde vara den enda kommunen i Nylands blivande landskap med det lilla privilegiet, kommer vi helt säkert att mista det. Det blir alltså avgifter, för rik som fattig. Och de kommer säkert att stiga med åren, för reformen ska ju inte få kosta samhället något.

Helsingfors har redan på gott och ont börjat centralisera hälsocentralsverksamheten till några större social- och vårdstationer, men alltjämt har vi kvar ett någorlunda täckande nät av dem. Om landskapet tar över också social- och primärsjukvården blir det sannolikt ännu fler centraliseringar till större enheter. Reformen förutsätts ju spara pengar, och då ligger mindre vårdcentraler risigt till.

Vi har nu i Helsingfors tre hälsocentraler som ska garantera vård också på svenska, i Femkanten (som inom några år flyttar till Kampen), Kvarnbäcken och Munksnäs, och arbetar för att få en också i Malm. Om landskapet tar över, har vi inga garantier för att detta fortbestår.

Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HNS, fi. HUS), där jag är styrelsemedlem, har liksom de andra tvåspråkiga sjukvårdsdistrikten en s.k. språkminoritetsnämnd för att övervaka att servicen fungerar också på minoritetsspråket – i vårt fall svenska, i Vasa sjukvårdsdistrikt finska. Landskapen föreslås få bara något som med ett otympligt ord kallas ”påverkansorgan”, utan nämndstatus, för det ändamålet. Det kommer alltså att bli (ännu) svårare än nu att bevaka att servicen också på specialistnivå fungerar på bägge nationalspråken.

Det här var bara några exempel på konkreta konsekvenser av vård- och landskapsreformen. Låt oss hoppas att den skjuts i sank, vilket stadsfullmäktige på sitt extra möte den 4 april med de förkrossande siffrorna 82 mot 3 förutsatte.

(Först publicerad i stadsdelstidningen Haagalainen 18.4.2018)