Björns ABC för Helsingfors: V och W

Målet hägrar. Nu är vi redan framme vid ord på V och ett på W:

VACCINERINGEN mot coronaviruset har efter många initialsvårigheter börjat fungera rätt väl i Helsingfors. Det var t.ex. galet att personer i samma hushåll inte p.g.a. en liten åldersskillnad kunde få vaccin samtidigt. Men nu bör vi se framåt. Ju fler som vaccineras, desto starkare blir det kollektiva immunskyddet. Yngre årsklasser får ge sig till tåls in på sommaren, men vi går förhoppningsvis stadigt mot ljusare tider.

VALLGÅRDSDALEN engagerade jag mig för då den nya spåralinjen genom dalen planerades, men blev rätt ensam i stadsfullmäktige om att motsätta mig spårvägsdragningen. Nu gäller det att göra det bästa av situationen, och förutsätta att spåren dras med maximal hänsyn till naturen i dalen.

VARVET hör Helsingfors till, och måste få stanna kvar. Jag besökte nyligen varvet på inbjudan av dess vd, som råkar vara en gammal vän till mig. Jag kommer för egen del att göra allt i min makt för att tillmötesgå varvets rimliga önskemål om bl.a. en förlängd arrendetid för området. En av min första chefredaktör på HBL, Jan-Magnus Janssons finaste ledare var den där han bröt en lans för varvet som en del av näringslivet och stadsbilden.

VÅRDARNA är våra vardagshjältar i dessa coronatider. De har utfört det tyngsta jobbet, på hälsocentralerna och sjukhusen, med vaccineringarna, med smittspårningen o.s.v. Tillsammans med läkarna, ambulanspersonalen och andra yrkesgrupper i hälso- och sjukvården, förstås. Liksom lärarna och dagispersonalen. Alla de här personalgrupperna är värda vår högsta högaktning, och skulle vara värda erkänsla också rent materiellt. Gränsdragningarna kunde ändå bli svåra, och därför har staden beslutat belöna hela sin personal med idrotts- och kultursedlar – som också gynnar dessa utsatta branscher.

VÅRDREFORMEN har blivit bättre för varje ny modell som har lagts fram. Nu får Helsingfors bilda sitt eget välfärdsområde, som ju blir det till befolkningsunderlaget klart största i landet. Lite oklart är exakt hur förvaltningen kommer att ordnas, men klart är att vi inte kommer att behöva något särskilt ”landskapsval” i Helsingfors, utan det stadsfullmäktige som nu väljs fungerar också som välfärdsområdets högsta beslutande organ. Frågan är bara om det kommer att sammanträda i två olika skepnader, och det samma gäller stadsstyrelsen. Social- och hälsovårdsnämnden övergår rimligen till välfärdsområdets förvaltning, men oklart är vilket organ som ska ta hand om den preventiva hälsovård som förblir under kommunens ansvar – kanske kultur- och fritidsnämnden, eftersom idrottsverksamheten nära tangeras?

VÅRDÖ vill jag och SFP bevara som ett natur- och rekreationsområde, och inte göra till en ny tätt bebyggd stadsdel där mellan Degerö och Nordsjö. Hittills har det lyckats, men det kan nog bli strid om ön på nytt.

VÄGAVGIFTER skrev jag om under Trängselavgifter.

WALKERS kafé för yngre tonåringar kan tyvärr inte fortsätta i gamla busstationen, då Konstsamfundet planerar ny verksamhet i huset. Då jakten på en ny lokal pågick tog jag ett par gånger upp ärendet i stadsfullmäktige, och träffade också den driftiga verksamhetsledaren för Aseman lapset – Stationens barn (varför inte introducera ett ord på moderniserad Hesaslang också: Steissin skidit!)  för att se vad jag för min del kunde göra. Nu har problemet lyckligtvis lösts. Walkers behövs!