Många blev säkert överraskade i dag, av nyheten om att Jörn Donner kandiderar för SFP i Helsingfors.
Man kan inte hoppa av och an så här, säger säkert en del. Nej, man kan kanske inte, men HAN kan, svarar jag då.
Han är för gammal, säger andra. Hur så? Vad är det för åldersdiskriminering? Paasikivi var visst 76 då han blev president, och var det i tio år. Mannerheim var inte mycket yngre då han ledde Finland i krig. Världshistorien är full av äldre statsmän, på olika poster.
I ett läge då Nicke Torvalds tyvärr vägrade kandidera, och inte minst då sannfinnarna har inlett ett frontalkrig mot allt det SFP representerar (ett levande tvåspråkigt Finland, ett tolerant kulturklimat, mångfald, en nordisk och europeisk orientering …) är Jörn Donners kandidatur precis vad SFP nu behövde!
SFP har nu återfått hoppet om att kunna återerövra ett andra mandat i Helsingfors, precis som vi har alla chanser att erövra ett fjärde i Nyland.
Det skulle göra oss till den ena av bara två vinnare i årets riksdagsval. Och åtminstone hör vi inte till förlorarna, då alla andra utom ett parti gör det.
Visst utgör Donner en effektiv motvikt, ja ett effektivt motgift mot den finska anstormningen.
Välkommen tillbaka, Jörn! Nog är det här du hör hemma.