Hälsa och ohälsa

Efter först en period i styrelsen för specialistsjukvårdens HUS och sedan en i social-, hälsovårds- och räddningsnämnden i Helsingfors välfärdsområde har jag egentligen lagt min tid som hälso- och sjukvårdspolitiker bakom mig. Men hälsa ligger ju ständigt oss äldre nära om hjärtat. Eller hjärnan, lederna, levern, lungorna, njurarna…

Jag har funderat på begreppet ohälsa, som motsats till hälsa. Här en tredelad definition som jag hittade på nätet:

Fysisk ohälsa: Sjukdomar, skador och kroniska tillstånd som påverkar en persons kroppsliga funktion.

Mental ohälsa: Tillstånd som depression, ångest och stress som påverkar det mentala välmåendet.

Social ohälsa: Faktorer som ensamhet, brist på socialt stöd och dåliga levnadsförhållanden.

Vi är vana vid att begreppet ohälsa mest används i nekrologer, då man vill undvika att precisera vilken eller vilka sjukdomar som drabbat den avlidna, och i den mellersta betydelsen som en eufemism då man ogärna, för att inte överdriva eller stämpla, vill tala om mental sjukdom.

Den tredje betydelsen hade jag inte hört tidigare explicit som begrepp, men den är ju en nyttig påminnelse om att människan är en sammansatt varelse, en helhet. Man kan inte heller alltid separera det fysiska, det mentala och det sociala, utan bör se till helheten.

Men varför stirra på det negativa, ohälsan? Låt oss hellre tala  positivt, om hälsan. Också den ska ses som en helhet, med just dessa tre komponenter: fysisk hälsa, mental hälsa och social hälsa. Vi kan vara hur fysiskt friska som helst, men om inte den mentala och den sociala hälsan är i skick mår vi inte bra. Vi mår dåligt.

Social- och hälsovården har som känt överförts från kommunerna till välfärdsområdena. Men ansvaret för den förebyggande vården vilar alltjämt på kommunerna, och då talar vi om allt från idrottsverksamhet och konditionsfrämjande aktiviteter över naturupplevelser till kultur i alla tänkbara former. Allt behöver inte vara i kommunens egen regi, utan kommunen kan stödja privata aktörers och den tredje sektorns insatser.

Men sedan avgör förstås var och en om och i vilken utsträckning man utnyttjar det som står till buds. Handen på hjärtat, hjärnan, lederna, levern, lungorna eller njurarna: När har du senast simmat i en simhall? När har du senast promenerat i ett naturskyddsområde eller en park? När har du senast lånat en bok på bibban eller gått på konsert? Eller gjort även nya bekantskaper i t.ex. en pensionärsförening?

Se där några byggstenar till hälsa och välmående. Och effektiva motgiftsdoser mot ohälsa och illamående.

(Först publicerad som kolumn i Svenska pensionärsförbundets tidning God Tid 10.3.2026)