Det var länge ganska tyst kring vad regeringen gör i förhållande till oss pensionärer. Det var säkert lika så bra, för i dagens kärva och framför allt oförutsägbara ekonomiska läge var det kanske bara till fördel att pensionerna och pensionärerna inte förekom i rubrikerna.

Naturligtvis har pensionärer som alla andra drabbats av sparåtgärder, såsom i vården och i vissa sociala förmåner, men de har inte riktats uttryckligen mot de äldre. Vi har våra pensioner, och får dem indexjusterade, i allmänhet minimalt men för ett par år sedan rejält.

På sistone har vi ändå dykt upp på nytt i rubriker. En handlade om att regeringen för att finansiera sina skattesänkningar, som särskilt gynnar de högst avlönade, tar ett ”vipplån” från statens pensionsfond på inte mindre än en miljard. Det gör man för att kringgå sättet på vilket statens skuldbörda beräknas. En miljard då man gräver djupt ur den egna bakfickan räknas inte till statsskulden.

Pensionsexperterna betygar att lånet, som alltså inte är något regelrätt lån, inte riskerar de statsanställdas pensioner nu eller i fortsättningen. Pensionerna måste bara vid behov i högre grad finansieras direkt över statsbudgeten, då den buffert pensionsfonden utgör reduceras.

Suvi-Anna Siimes, vd för arbetspensionsbolagens intresseorganisation Tela och med ett förflutet bl.a. som andra finansminister, har påpekat att regeringens beslut inte var lagvidrigt, även om hon själv inte skulle ha rekommenderat det. Lyckligtvis kan regeringen inte lika lätt komma åt pensionsbolagens fonderade medel

Inte olagligt, alltså, och de statliga pensionerna äventyras alltså inte heller, men nog kan man diskutera moralen i sammanhanget.

Moralaspekten kan ju diskuteras även i övrigt, då pengar till skattesänkningen också tas ur bl.a. biståndsmedlen, av kommunerna och genom att slopa skatteavdragen för medlemsavgifter till fack- och arbetsgivarorganisationer. De har ju varit avsedda att främja en väl organiserad arbetsmarknad med trygghet för utsatta arbetstagare och en press på ”vilda” arbetsgivare som kringgår avtal och regelverk.

Lärarfacket OAJ:s ordförande skrev ut sig ur Samlingspartiet p.g.a. att partiet gjort reklam för hur mycket skatten sjunker om man inte är medlem i facket. Väl rutet av henne!

För att inte tala om moralen i hur skattesänkningarna fördelas. Enligt finansministeriets egna beräkningar får de lägst avlönade ingen lättnad alls, då det nämnda skatteavdraget slopas, medan de som förtjänar över 140.000 på årsnivå (alltså närmare 12.000 per månad) får en lättnad på över 2.500 euro/år, alltså över 200 per månad!

Nu har Skattebetalarnas centralförbund räknat ut effekterna också för pensionstagare. De (fåtaliga) som har en pension på över 15.000 euro skulle få en skattelättnad på hela 5.700 per år, alltså närmare 500 per månad. Medan effekten för dem som lyfter en finländsk medelpension på 2.100 euro är 30 euro/år, alltså futtiga 2,50/månad.

Skattelättnaden för dem som har de högsta pensionerna ifrågasätts till och med av vår långvarigaste riksdagsledamot Ben Zyskowicz från statsministerpartiet – låt vara inte med rättviseargument, utan för att högre pensioner ju inte kan generera ekonomisk tillväxt genom att uppmuntra till större arbetsinsats eller karriärbyte. Nej, förstås inte…

Det argumentet bet tydligen. Nu överväger regeringen att backa.

(Först publicerad i Svenska pensionärsförbundets tidning God Tid 26.5.2025)