Borde SFP likt de gröna redan på förhand vägra delta i en regering med sannfinnarna? Den frågan har väckt en del debatt på sistone.

Utgångspunkten för dem som pläderar för en totalvägran är tydligen att sannfinnarna är ett så odemokratiskt, intolerant och omöjligt parti att man helt enkelt inte kan samarbeta med ett sådant.

Omöjligt är partiet förvisso, i den meningen att dess nejsägarlinje inte bär långt. Kritisera kan man nog, med råge, men att kunna framföra egna, konstruktiva och reella alternativ tycks partiets kompetens inte räcka till för. Populism är populism.

Intolerant är partiet i sin syn på landets tvåspråkighet, ja olika kulturer över huvud taget. Flyktingar, för att inte tala om invandrare, vill man helst inte se i Finland. Helst ska man dra skinnmössan tätt över öron och ögon, återinföra den finska marken och ha så lite som möjligt med omvärlden att göra.

Men att påvisa att partiet är odemokratiskt, för att inte tala om antidemokratiskt, är redan svårare. Och vi kan tycka hur illa som helst om partiet, men  om det blir den stora valsegrare galluparna förutsäger har det nog samma legitima rätt att delta i regeringsförhandlingar som alla andra.

Men här komer den springande punkten: SFP ska självfallet delta i regeringsförhandlingar, trots att sannfinnarna skulle vara med – men kommer de förhandlingarna att leda till resultat? Om resultatet tillfredsställer SFP tillfredsställer det knappast sannfinnarna, och tvärtom.

Men mer exakt än så: om resultatet tillfredsställer SFP har sannfinnarna tvingats kompromissa bort det mesta av sitt populistiska nejsägande. Om sannfinnarna då trots allt vill vara med, är det deras sak.

Och finns det någon som på allvar anser att SFP inte skulle behövas som en motvikt, om sannfinnarna faktiskt sitter i nästa regering? En regering med sannfinnarna kunde göra mycket större skada, inte bara för svenskan i Finland, om SFP inte samtidigt är med.