Tre valhörnor i HBL

Jag har haft tre “valhörnor” i HBL, här är de alla samlade:

Inte ”borgmästarval”

Det kan tydligen inte upprepas tillräckligt ofta: i kommunalvalet väljs stadsfullmäktige, inte borgmästare. Vissa partier försöker i eget intresse hävda motsatsen, men de tummar på sanningen.

Borgmästaren och de biträdande borgmästarna väljs av stadsfullmäktige, och det krävs en majoritet bakom dem som väljs. I Helsingfors har och får inget parti ensamt majoritet i stadsfullmäktige, utan det krävs en koalition för att få borgmästarna valda.

Inte heller borgmästarkandidaternas personliga röstetal är avgörande. Den avgående borgmästaren fick förvisso senast det högsta röstetalet, men det kan också lätt gå så att någon annan får fler röster inom ett parti än borgmästarkandidaten. Det gäller t.ex. de hittills två största partierna – utan att nämna några namn.

Väljarna bör rösta på det parti och den kandidat de upplever som bäst för dem, utan sidoblickar på valen efter valet.

Malms flygplats i väljarnas händer

”Kampen om Malm står mellan framtid och förr” rubricerade HBL i tisdags ett reportage, och lät förstå att ”förr” var en fungerande flygplats och ”framtid” ett nytt stort bostadsområde.

Så får det inte vara. Visst finns här plats för bostäder också, men den världsunika flygplatsen måste bevaras. Helsingfors behöver en cityflygplats för tysta elflygplan, området är ett kulturarv och ett grön- och rekreationsområde med sällsynta växt- och djurarter.

Flygplatsens öde ligger nu dels i domstolars händer, då nya besvär inlämnats mot besluten att fördärva den, dels i riksdagens, där Eva Biaudets motion om att ansluta området till en nationalpark inlämnats.

Men framför allt ligger det i Helsingforsväljarnas händer. Det finns gott hopp om att vi som stöder flygplatsen går framåt i valet, och det nya fullmäktige får ta ställning till ett invånarinitiativ om en folkomröstning. Varför inte låta helsingforsarna direkt ta ställning till Malms framtid?

Ingen åldring får överges

Det finns en intressant skillnad mellan svenskt och finskt i Helsingfors då det gäller dagvård, skolor och äldreboende. På finskt håll finns det många privatägda skolor, på svenskt håll är alla skolor stadens – bortsett från Steiner-skolan med både en finsk och en svensk avdelning.

För både dagvårdens och särskilt äldreboendenas del är läget snarare det motsatta: vi skulle inte ha på långt när tillräckligt med svenska dagisplatser och nästan inga platser i svenskt äldreboende utan de privata aktörernas insatser, för äldreboendets del särskilt den tredje sektorns.

Detta är ett fint exempel på samverkan mellan den offentliga sektorn, den privata och den tredje. Allt behöver inte skötas av staden direkt, bara staden bär ansvaret och deltar i finansieringen. Så att det inte går som för 106-åringen som HBL skrev om i söndags – men också lyckades påverka så att det i detta fall slutade väl.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *