Två språk, många språk

Temat för denna vår stadsfullmäktigegrupps första temavecka är svenskan i Helsingfors och stadens tvåspråkighet. Men vi är ju inte exkluderande, utan är öppna också för andra språk som talas här.
Jag leder stadens tvåspråkighetskommitté, som värnar om de båda officiella språken, ja nationalspråken. Finskans och svenskans grundlagsfästa ställning är ju och förblir ohotad.
Men också vår kommitté har många gånger deklarerat att vi ingalunda vill utesluta att staden respekterar också andra språk, och gärna bör bemöta, och vid behov betjäna sina nya invånare, ”nyhelsingforsarna”, på deras modersmål. De är ju många till antalet – både språken och invånarna.
Sammanlagt har Helsingfors redan över hundratusen invånare med andra modersmål än nationalspråken finska och svenska. De svenskspråkigas antal är cirka 37.000. Håller invandrarspråken alltså på att ta över?
Nej, det är viktigt att minnas fakta på den punkten. De drygt 100.000 som har andra modersmål är ju ingen homogen grupp, långt ifrån, de talar över hundra olika språk. Det finns ju inget språk vid namn ”utländska”.
Den största språkgruppen bland nyhelsingforsarna är de som talar ryska, cirka 18.500. De är alltså ändå bara hälften av antalet svenskspråkiga.
Sedan följer estniskan med drygt 11.000, somaliskan med knappt 11.000, arabiskan med cirka 7.500 och engelskan med närmare 7.000. Över 2.000 når också kinesiska, kurdiska, spanska persiska/farsi och vietnamesiska.
Också om engelskan alltså ligger först på femte plats bland de utländska modersmålen är den förstås som nutidens lingua franca ett språk som många fler invandrare förstår och talar. Det är därför naturligt att staden näst efter nationalspråken informerar också på engelska. Och på stadens webbsidor finns information för immigranter på tolv språk.
Icke-finländska medborgare har rösträtt i kommunalval efter att ha bott här i minst två år, och medborgare i andra EU-länder redan från början. Det gör nyhelsingforsarna till en viktig målgrupp för de politiska partierna.
I Helsingfors stadsfullmäktige finns redan en dryg handfull ledamöter med invandrarbakgrund. Däremot har valdeltagandet bland de röstberättigade invandrarna tyvärr stannat på drygt 20 procent.
Röstpotentialen är alltså stor, och alla partier är ute efter den. Det finns dock ett parti framom andra som bör ha särskilda förutsättningar att attrahera språkminoriteter, det parti som har en över 100-årig erfarenhet av att bevaka en språkminoritets intressen. Och som dessutom är liberalt, vilket är en god egenskap då det gäller att tolerera och respektera.
Detta partis ledamot i riksdagen från Helsingfors, Eva Biaudet, har också som känt starkt engagerat sig för flyktingars och invandrares sak, också i de tjänsteuppgifter hon har haft. I partiets styrelse sitter Emina Arnautovic som är född i Bosnien och vice ordförande för dess kivnnoförbund är Ramy Mahdi med rötter i Somalia. Partiet jobbar för delaktighet.
Behöver jag skriva ut att partiet är SFP? Vi har haft en del invandrarkandidater i flera val redan, men borde ha förutsättningar att få många fler. Vi har redan i vår stadsfullmäktigegrupp en medlem med utländsk bakgrund, nepalesiskan Byoma Tamrakar, som är andra ersättare i fullmäktige och därför har deltagit i flera möten.
Som ordförande för fullmäktigegruppen har jag försökt axla ett särskilt ansvar för att föra en dialog med invandrarna, också med tanke på det stundande valet. Jag har deltagit i många träffar, nu senast i onsdags. Vi var tyvärr bara ett par stadsfullmäktigemedlemmar som hade mött upp, men desto lättare var det därför att få kontakt med de deltagare som var på plats. Fler deltog på distans, i dessa coronatider.
Bland de närvarande fanns denna gång mest ryskspråkiga, eftersom träffen ordnades i de ryska invandrarnas klubblokal i Rönnbacka. Jag hade en extra fördel av den ryska jag i min ungdom i två år studerade i Hanken. Men med var också en estnisk, en vitrysk och en palestinsk invandrare.
Träffen resulterade i ett tiotal nya Facebook-vänner, och då jag gick med i de ryska invandrarnas egen Facebook-grupp och skrev ett litet inlägg där har jag hittills fått 145 gillanden. Och framför allt resulterade träffen i en första frivillig rysk kandidat för SFP i nästa års kommunalval: projektchef vid den ryska invandrarorganisationen, som invandrat från ryska Karelen och har sitt barn i en svensk skola i stan. Välkommen med, Olga Liukkonen!
Tillsammans bygger vi ett öppet och mångkulturellt Helsingfors!

(Först publicerat som inlägg på sociala medier 2.10.2020)