Kanske det är för att jag är född vårt olympiska år 1952 (visserligen i december, så jag missade själva spelen), att jag särskilt vurmar för de byggnader och platser i Helsingfors där OS ägde rum. Nu är jag lite oroad för hur det går med en del av dem.

Kronan på OS-verket, själva Olympiastadion, är ohotad. Den har ju nu restaurerats och byggts om för att möta moderna krav på bl.a. läktartak och säkerhetsarrangemang. Utseendet har visserligen ändrats en del, men själv anser jag att det har skett med tillräcklig pietet.

Olympiastadion byggdes ju redan i slutet av 1930-talet för det OS som skulle hållas i Helsingfors 1940, men p.g.a. kriget aldrig blev av. Vid samma tid och för samma syfte byggdes också Malms flygplats, vars terminalbyggnad går i samma funkisstil som flera andra OS-byggnader.

Malms världsunika flygplats är som känt starkt hotad, och det hjälper inte att ju själva terminalbyggnaden och den ännu lite äldre hangaren är skyddade och måste bevaras. De är ju ingen terminalbyggnad och ingen hangar om de inte längre finns på en flygplats.

Typiskt för den tragedi som nu äger rum är att flygplatsen – numera i stadens officiella dokument fräckt kallad ”Malms f.d. flygfält” inte ens finns med på den webbsida där staden presenterar sina OS-platser: https://www.myhelsinki.fi/sv/se-och-g%C3%B6ra/sev%C3%A4rdheter/%C2%ADhelsingfors-vackra-olympiska-byggnader.

Det kan väl till nöds motiveras med att ju barackerna i Sjöskog byggdes till OS 1952, och att de flesta OS-deltagarna anlände till det som nu är Helsingfors-Vanda flygplats. Men här nämns nog gamla Olympiabyn, som ju också byggdes till 1940, och var vanliga ägarbostäder 1952. (Jag vet väl, för mina farföräldrar och min pappa bodde i en sådan bostad, och jag själv långt senare i samma bostad.)

Nästa hot gäller Olympiaterminalen, byggd till OS 1952. Enligt en färsk plan ska de vita Stockholmsbåtarna flyttas till Skatuddsdelen av Södra hamnen, och då är ju den terminalen inte heller längre en terminal…

Mindre oroad är jag för Tennispalatset, som under OS fungerade som baskethall, och staden nu säljer. Exteriören är skyddad och kan inte rubbas, medan interiören redan växlat många gånger. Tennis har här inte spelats på länge, nu är det ju konstmuseum och biokomplex som gäller.

Och så har vi ju Simstadion, Roddstadion, Velodromen, Gumtäkts friluftsbad, Tölö sporthall, Brunakärrs ridhall och Glaspalatset med nya Amos Rex-museet. Alla kanske inte ens associerar alla dessa till OS 1952. En särskild karta med OS-byggnaderna och -platserna vore inte fy skam!

(Först publicerad i stadsdelstidningen Oulunkyläinen 3.2.2021)