I dag ska jag stjäla, av en medkandidat. Ingen har nämligen bättre kunnat förklara varför Finland med lånegarantier ska hjälpa länder som Grekland, Irland och nu Portugal är min goda medkandidat, riksdagsledamot Thomas Blomqvist.

Han har på våra gemensamma valmöten jämfört EU, och särskilt då euroländerna, med ett höghus. Om det börjar brinna i en av lägenheterna vet de andra lägenheternas invånare att också deras bostäder är i fara.

Det första de gör är inte att börja gräla på invånarna i den brinnande lägenheten för att dessa kanske har handskats vårdslöst med eldfarliga ämnen eller elapparatur. De börjar inte heller klandra dem för att de inte har sprinklersystem eller släckningsredskap.

Nej, de börjar med att hjälpa till att släcka elden.

Sedan, då elden väl är släckt, är det dags att grundligt utreda brandorsaken, att se till att ingen ny brand kan uppstå och att skapa beredskap att snabbare släcka eventuella kommande brandungar innan de hinner sprida sig.

Det är just detta EU och euroländerna nu gör. Elden måste begränsas till Grekland, Irland och Portugal, och släckas där. Den får inte spridas till Spanien, Italien och andra stora länder.

Och här bygger jag lite vidare på Thomas liknelse:

Sedan, ja i själva verket samtidigt, gäller det att förebygga nya bränder och stärka beredskapen att kväva brandungar. Det gäller att se över att bankerna är i samma goda skick som elledningar och elapparater i ett höghus bör vara.

Det gäller att installera brandvarnare som tjuter till då en stat lever över sina tillgångar, då en bank fuskar med säkerheter och kontroller, då det fuskas och manipuleras med siffror.

Det gäller att installera sprinklersystem som släcker minsta lilla gnista som kunde utvecklas till bränder.

Och det gäller att skapa ett brandförsäkringssystem som är redo att komma till undsättning om olyckan trots alla förebyggande åtgärder ändå är framme.

Och försäkringspremien ska inte betalas bara av staterna/skattebetalarna utan också av bankerna och deras ägare.

Timo Soini & Co vill låta bränderna i de drabbade lägenheterna totalförstöra dessa lägenheter så att invånarna lär sig en läxa. Och de anser att brandförsäkringar är överflödiga.

De följer Laihelabons modell: han krävde pengarna tillbaka, eftersom han inte hade haft någon som helst nytta av sin livförsäkring